December 2002. Stjärnorna knastrar i luften över Slussen. Jag är på väg till Debaser. En havande råtthona släpar sin buk över Södermalmstorg och försvinner in under en bänk. Min rattofobi känner inga gränser. Jag måste ha en drink. Fort. Styr stegen mot baren under Gondolen. Därinne är det nästan folktomt. Björnstierne Antonsson och Andreas Larsson torkar glas, sniffar, smakar och spottar bakom disken. De pratar lågmält om vin på ett sätt som jag är alldeles för okunnig för att greppa. Vid den här tiden visste inte heller vilka de var eller vad de hette.
-En gin och tonic, tack!
-Vi serverar inte drinkar.
-Okej. Något vitt och överraskande då.
Jag får in ett glas med doft av frisk mineral och citrusfrukter. Smaken är balanserad med bra syra. Jag njuter vinet länge. Minnet av råtthonan börjar långsamt blekna bort. Det är första gången jag dricker Georg Breuers Riesling Sauvage.
Jag har fått anledning att återvända till det vinet flera gånger de senaste åren. Endast en gång har jag råkat ut för en dålig flaska. Det var nyårsafton 2003-2004. Vinet hade en obehaglig doft, inte helt olik använd barnblöja. Den defekten har jag stött på bland andra rieslingar. Vet inte vad det är.
Igår drack jag vinet tillsammans med olika pinxhos dvs baskien-inspirerade smårätter. Det fungerade utmärkt. Systembolaget rekommenderar det till rätter av fisk och skaldjur. Man kan med fördel ha det som välkomstdrink om man inte är syrakänslig. Nytt är att flaskan är förseglad med skruvkork.
Jag ska försöka återkomma till pålitliga viner som jag har haft anledning att köpa flera gånger och som kostar max 120 kr. GBRS kostade 79 kr för tre år sedan om jag inte minns fel. Nu är den uppe i 109.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar